Pissed off
Jag är så väldigt irriterad. Jag förstår inte varför, men igår och idag har den minsta grej fått mig förbannad. Jag har verkligen försökt tänka igenom innan jag hunnit skälla på folk, och faktiskt kommit fram till att det bara var en skitsak - det bästa vore att släppa det, men känslan jag får i bröstet kan jag inte ignorera - det går inte! En klump har satt sig där, just nu är den ganska liten men så fort jag ser någon blommar den för fullt och trots att personen inte gjort något alls är jag extremt sur.
Det är extremt jobbigt!
Som igår tex; jag, syrran och min pojkvän hade sett en bio och var på väg hem på tunnelbanan. Min syster hatar när folk vill ta bilder på henne, och jag lyckades för en gång ta en, med mobilen. Visserligen höll hon långfingret framför, men man kunde iaf se ansiktet.
"Haha får jag kolla", sa Joniz. Jag gav honom den, och så skrattade han lite och raderade den. WTF!! Jag hade äntligen fått en någorlunda bra bild på henne, och så tar han bort den!
Jag var nära att slå honom, jag förstår inte varifrån ilskan kom, men det var som om hämnd var det viktigaste i världen, jag fick inte låta det här rinna ut i sanden.
Så otroligt olikt mig.
Det är extremt jobbigt!
Som igår tex; jag, syrran och min pojkvän hade sett en bio och var på väg hem på tunnelbanan. Min syster hatar när folk vill ta bilder på henne, och jag lyckades för en gång ta en, med mobilen. Visserligen höll hon långfingret framför, men man kunde iaf se ansiktet.
"Haha får jag kolla", sa Joniz. Jag gav honom den, och så skrattade han lite och raderade den. WTF!! Jag hade äntligen fått en någorlunda bra bild på henne, och så tar han bort den!
Jag var nära att slå honom, jag förstår inte varifrån ilskan kom, men det var som om hämnd var det viktigaste i världen, jag fick inte låta det här rinna ut i sanden.
Så otroligt olikt mig.
Godnatt
Kommentarer
Trackback
