Dagen innan mitt busskort expired

Idag var en sån där bra dag. (Observera att detta blir ett långt inlägg för er som inte är så insatta i min vardag och därmed inte uppskattar efterberättna versioner så till den grad som jag gör).

Det började med att Joniz väckarklocka väckte mig kvart över sju (haha, han har inte sommarlov:P (skadeglädje är den enda sanna glädjen)), grymtade och puttade bort honom (fick jag senare höra) när han försökte säga hej då, somnade om och drömde ofridfulla drömmar om hajar, vaknade 12 och kom på att jag skulle till tandläkaren två timmar senare. Hmm, somna om och möjligen tvingas fortsätta mardrömmen och sedan jäktad ha en halvtimme till att göra mig redo - eller gå upp nu och ha tråkigt i en timme. Valde det sistnämnda. Förvånandsvärt.

Hos tandläkaren, eller tandhygienist tror jag hon var, petade hon med en nålliknande tång i mitt tandkött, usch så obehagligt, sa att här finns antydan till hål, lite tandsten minsann och ser du verkligen till att du kommer åt tänderna längst bak? Du måste ha en sån där liten borste, en vanlig och tandtråd. Shit, så ambitiös kommer jag aldrig bli. Iofs lovade jag henne att göra det... men iofs jag lovar mycket.

Hade sedan två timmar att slå ihjäl, åkte in till stan och köpte en till bok till Sally, en bok som jag själv avgudar ("Kollektivt självmord"), konstaterade att jag hade en krona i plånboken och mindre än hundra kronor på bankkortet. Kunde alltså inte fika ihjäl tiden. Tog bussen till Gurraberg och tillbaka istället. Snacka om att inte ha ngt liv.

Hos Sally hade vi trevligt, kom bl a fram till att PH bär BH, 20 par i Pre har bildats (och vissa även splittrats), strutsägget är den största cellen och att Sally lätt blir påverkad av alkoholfri cider.

Tog bussen hem vid 12, och kom på att det är nice att åka på natten, folk är så lugna och tar sig tid att inspektera vilka det egentligen är som åker då. Det är fridfullt. O, och på vägen in till stan skrev jag detta på min mobil bara för att preserve the moment (flum flum); "Svarta konturer av spetsiga byggnader mötte dimmig grönblå rand av himmel som invaderats av mörkblåa moln som till sist övergick i tjockt mörkblått tak, isolerande och vadderande."

Vägen upp till mig från busshållplatsen var dock inte så nice, är inte så mörkrädd, förutom när det gäller skogar - jag bor inte i bushen men några träd finns ju. Föreställde mig gubbar bakom varje hörn, i varje buske, bakom varje bil, redo att störta ut och... jag vet inte vad. Det var helt sjukt! Föreställde mig att varje bil jag såg parkerad skulle i nästa stund vara uppe i full gas och... jag vet inte vad. Det var verkligen sjukt.

Godnatt människor och tack Sally för en niceig kväll

Okej så långt kanske det inte blev

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0